Gårdagens träning och fadäser

Det var dagen då det skulle ske, min nybyggda 40-trainer skulle upp i luften!

Nu under semestern har jag bland annat roat mig med att göra comeback med ett gammalt intresse som legat på is under minst 12 år: Modellflyg. Nördigt, jag vet, men jag har alltid tyckt att det är fascinerande med flygplan. Så det var hög tid (tidig 30-årskris, förmodligen) att påbörja ett nytt projekt. Men nu, till slut, stod till slut min metanoltrainer klar för start :)

Men innan provflygningen skulle bröst och triceps få sin beskärda del av bestraffning på gymmet.
Vi var på plats osedvanligt tidigt (innan lunch) så det var betydligt mycket mindre folk än vanligt, skönt att slippa trängas vid utrustningen.

Dagen till ära körde jag inga pressövningar utan fokuserade på flyes i olika former enligt:

1. Uppvärmning med flyes i cablecross.

2. Hantelflyes.

3. Sittande flyes i maskin.

Och för triceps det klassiska upplägget:

1. Liggande tricepspress med rak skivstång.

2. Tricepspress med rak stång (cable).

3. Tricepspress i maskin, högrep.

Finito!

Avslutade det hela med 10 minuters cardio på motionscykel.

Väl hemma när vi var klara med post workoutbestyren packade vi in planet och tillhörande artiklar i bilen för att bege oss till flygfältet. Efter många om och men hittade vi till slut till rätt plats.
Det första jag reagerar på när jag stiger ut ur bilen är blåsten, det kändes nästan som stormvindar. Aj då, tänkte jag, men nu var mitt tålamod slut. Planet skulle upp!

När jag håller på att taxa ut till startlängan känns allt kanon och jag drar således på för att nå en tillräcklig hastighet för att lyfta. Allt ser bra ut, hastigheten känns optimal. Jag lyfter. Big mistake.

Efter cirka 3 sekunders tid av luftburenhet, precis när jag skall rolla planet för att ändra kurs, kommer en stark kastvind som gör att planet rollar 180 grader. När planet är upp och ner fungerar alla reglage omvänt, förutom trotteln, vilket innebar att mitt höjdroder nu får planet att störta rakt ner mot moder jord. Då jag inte var speciellt högt upp i luften hann jag knappt reagera innan kraschen var ett faktum.

Trots den lilla fallhöjden fick planet sig en rejäl påminnelse om gravitationens krafter. hela motorfästet var söndertrasat och skruvarna som håller fast motorn (härdat stål) var böjda som bananer...

Motorvinkel efter markkänning. Ganska extrem ;)

Så nu börjar vi om igen, bygger om och gör rätt.

// Calle

2 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt att du håller en röd tråd flygdagen till ära. Modellflyg och genomgående flyes på bröstträningen.

Calle Sirén sa...

Anonym: Haha! Så långt tänkte jag aldrig, fyndig iakttagelse måste jag säga :)

// Calle